.

Internet pajar hela tiden så vart lite svårt att  skriva idag, men nu jävlar!
Berättar lite kort om Guilin och lägger upp resten från Beihai senare eller imån.

Åkte för första gången tåg i Kina och hamnade såklart på samma 4-plats med bord emellan som den vidrigaste kinesen jag vart med om i mitt liv. Tänk er typ Mr.Bean fast 10 ggr värre och klumpigare.
Mitt emot oss satt även en söt kines som mitt glo-symptom fick mig att kolla på hela tiden (fast vaddå? jag hade faktiskt inte så sjukt mkt annat att kolla på). Trodde först att dom kände varandra.. Men jag tvivlar.
Hur som helst.. Äckelkinesen började först irritera mig genom att skrika högt i telefonen när han pratade. Typ som att han var viktig eller nåt. Jag med mina fördomar trodde väl att det var så kineser gjorde. Eller så är det kanske delvis. Många kineser har en tendens att skrika istället för att prata i telefonen. Det gillar jag inte.
På tåget var jag desutom trött och ville sova.
När han äntligen hade lagt på satte han på kinesisk jättehemsk opera på sin mobil. Återigen fick jag känslan av att han försökte vara viktig och på alla vilkor ville att vi skulle veta att han hade en mobiltelefon på riktigt. Den söte kinesen verkade inte heller uppskatta det, utan drog upp en cigg och försvann. Han var nog borta i alla fall en halvtimma. Jag tog upp min egen mobil och stoppade in hörlurarna för att slippa operan. Då stängde äckelkinesen av.
Matvagnen kom och han stannade den för att köpa en öl. När han höll på försökte han även bjuda pappa på en som såklart tackade nej. Ölen visade sig vara för dyr, så han skickade tillbaka den och tog en billigare istället.
FAKTISKT så försökte han vara smart nog att knäcka den under bordet, så att det inte skulle skvätta på någon om den exploderade... Det gjorde den.. Under hela bordet, på våra kläder och upp på andra sidan rakt i ansiktet. Han kunde inte prata engelska så det var nog lite svårt att försöka be om ursäkt. Han hade en näsduk som han torkade av sig själv med och jag väntade bara på att han när som helst skulle försöka torka av mina bröst eller nåt också. TACK GUD för att han aldrig gjorde det.
Vid det laget hade han även flyttat ett steg och tatt den söte kinesens plats för att parat med någon på det andra sätet, så när han kom tillbaka fick han klättra över äckelkinesen för att komma till fönsterplatsen. Han verkade precis som jag vara ganska trött och lätt irriterad på den andre. Tyckte särskillt synd om honom eftersom dom kunde samma språk och att äckelkinesen försökte prata med honom hela tiden. Den söte kinesen böjde sig över bordet och läste ur tidningen som låg ner där, men han hann inte läsa mer än tio sekunden innan äckelkinesen berättade nåt spektakulärt, slog ut med armarna och välte omkull sin öl över tidningen. Den söte kineren höjde bara ögonbrynen, lutade sig bakåt och försökte sova istället. Det gjorde jag med.
Jag vaknade igen och satt bara och kollade ut genom fönstret.
"Nämen titta" sa pappa och nickade mot äckelkinesen. Där satt han och sov som ett grisbarn med en dreggelfläck på skjortan och mer dreggel on its way hängade från munnen. Jag kunde typ inte kolla mer. Kollade bara ut. Märkte däremot när den söte kinesen vaknade. Kollade ut, kollade på äckelkinesen, upptäckte dreggelfläcken, rynkade ögonbrynen och somnade om.

Guilin är tydligen känt för sitt berg som ser ut som en elefant. News, det gör det inte alls. Det set ut som ett berg. Däremot finns det ett annat berg som verkligen ser ut som en elefant, men det kan man se från motorvägen och då kan dom inte tjäna pengar på det. Sneaky chinese... Hur som helst fick vi en privattur i motorbåt på 50 minuter eftersom vi inte hade så mycket tid på oss. Den andra turen var på en större båt på typ en och en halv.

Och mer? jo, vi har cyklat. Hade aldrig kommit på tanken, men det gjorde Sally, och det var faktiskt en bra idé. Jag såg berg... och fick lite färg.